Sjukvård

Vänsterpartiet slår vakt om en sammanhållen offentlig hälso- och sjukvård. Det är garanten för att alla människor ska få tillgång till en sjukvård utifrån behov snarare än lönsamhet. Rätten till hälsa och sjukvård är grundläggande. Det är när samhället gemensamt tar ansvar för vården som behoven sätts i centrum.

Vård efter behov – stärk patientsäkerheten

Hälso- och sjukvårdslagen är tydlig: det är behovet av vård som ska styra. Idag ser vi istället att allt fler efterfrågestyrda system tillåts få del av de offentliga medlen för sjukvård. Privata sjukförsäkringar och utförsäljningar innebär att behovsprincipen ifrågasätts till förmån för den som kan efterfråga vård eller köpa sig en privat sjukförsäkring. Marknadslösningar förflyttar resurser, ekonomiska och personella, från de svårast sjuka till de med lindriga åkommor och från offentlig vård till privata vårdval.

Parallellt med denna utveckling har vi under det senaste decenniet trots en ökande och allt äldre befolkning sett en drastisk minskning av antalet vårdplatser i Skåne och i Sverige. Bland OECD-länderna är Sverige det land där antalet vårdplatser har sjunkit mest. Sedan 2010 har cirka 500 vårdplatser försvunnit bara inom sjukhusvården i Skåne. Det är en ekvation som inte går ihop. Denna situation påverkar både personalens arbetsmiljö och patientsäkerheten. Effekter av vårdplats- och personalbristen ser vi i överbeläggningar, hög personalomsättning och utlokaliseringar av patienter till avdelningar som saknar rätt kompetens för patientens besvär. Detta påverkar naturligtvis patientsäkerheten högst negativt. Region Skåne har till följd av vårdplatsbrist väldigt många överbeläggningar per hundra vårdplatser inom somatisk vård, och en hög siffra för utlokaliserade patienter. När behoven inte kan tillgodoses till följd av vårdplatsbrist och personalkris försämras jämlikheten.

Detta är resultatet av en borgerlig politik. Konsekvenserna ser vi i låg tillgänglighet, stor personalomsättning och ökande sjukskrivningstal. Forskning visar att en allt för hög beläggningsgrad påverkar patientsäkerheten negativt. I arbetet för att öka tillgängligheten är det generella vårdplatsläget och personalrekrytering viktiga frågor. Det är när vi kan öppna upp fler vårdplatser som regionen kan arbeta på ett sätt som gynnar tillgängligheten och ser till att människors sjukvårdsbehov tillgodoses. Under 2020 är det viktigt att komma till rätta med detta för att kunna möta behovet av vård. Patientsäkerheten och tillgången på vård efter behov hotas när köerna till behandlingar inom exempelvis cancervård, kvinnovård, och operationsverksamheten växer.

Strategiska personalsatsningar är ett måste för en förbättrad situation för den skånska vården. Det är när fler kollegor kan arbeta tillsammans och öppna fler vårdplatser som vårdens kvalitet kan öka. Tekniska lösningar och en modern digital infrastruktur behöver komma på plats, men sjukvård är en verksamhet som bygger på mänskliga relationer och omvårdnad. Det tar tid. Det är också när sjukvården får tillräckliga resurser som arbetet med en personcentrerad vård har förutsättningar för att slå igenom på riktigt. Att arbeta i team tillsammans med patienten är viktigt för att ta tillvara på och utgå från den enskildes önskemål och behov. En jämlik sjukvård efter behov förutsätter en sammanhållen vård där vårdens olika delar inte konkurrerar med varandra, utan där samverkan och samarbete sätts i första rummet. Således är incitamentssatsningar eller kömiljarder dåliga lösningar som enbart riskerar att styra fokus från strukturella lösningar till en jakt på extramedel. Erfarenheter från tidigare kösatsningar visar vidare på undanträngning av exempelvis kroniskt sjuka patienter.

Idag finns utveckling mot att alltmer vård ska utföras i eller nära hemmet. Det finns dock en allvarlig fara i att accelerera arbetet med att förflytta mer vård till hemmen om sjukhusen och primärvården är underfinansierade. Vård i hemmet ska vara en valmöjlighet, inte ett tvång. Det medicinska och sociala behovet ska alltid styra för att den enskilda patienten ska få sina medicinska behov tillgodosedda. Antalet vårdplatser behöver öka och kapaciteten höjas på de skånska sjukhusen.

Att välja jämlikhet för alla framför valfrihet för de få

Att privata vinstintressen tillåts etablera sig i välfärden och att gemensamma skattemedel går till företagsvinst istället för att återinvesteras i den gemensamma verksamheten är en extrem lösning som få andra länder har infört. Vi menar att alla skattemedel som går till Region Skånes verksamheter ska användas till drift och utveckling av verksamheten och att vinstintresset ska bort. Den valfrihet som utlovas i exempelvis vårdval utgör en etableringsfrihet för företag – som då framförallt har valt att etablera sig i socioekonomiskt välmående områden där vinsten är som högst. Det ger inte större valfrihet för den majoritet av invånarna som inte bor i dessa områden. Regionens laga ansvar är att tillhandahålla en god och jämlik vård utifrån behov.

Granskningar från bland annat Riksrevisionen visar att det är sjukare personer som söker sig till de offentliga vårdcentralerna än till de privata. De offentliga vårdcentralerna får därmed en tyngre patientgrupp att ta hand om. Vårdvalet skadar allvarligt jämlikheten i vården när efterfrågan snarare än behov tillåts styra: resurser omfördelas från mer sjuka till mindre sjuka och köer växer för de med livshotande tillstånd. Trots att Region Skåne har viktat ersättningarna så att större vårdtyngd ger högre kostnadsersättning har utvecklingen inte påverkats nämnvärt. Det framstår också alltmer tydligt att vårdvalens taklöshet innebär att dessa i princip har fri dragningsrätt medan övrig verksamhet ständigt tvingas till nya besparingar. I Vårdanalys rapport Vårdval och jämlik vård inom primärvården från 2015 framgår att det med nuvarande avtalsformer tyvärr saknas förutsättningar för en systematisk jämförelse av vårdkontakters innehåll och fördelning utifrån patientkategori mellan privata och offentliga vårdgivare. Givet en sådan drastisk kostnadsökning från den privata vårdsektorn bör det rimligtvis vara möjligt att jämföra ägandeformerna med avseende på jämlik vård.

De privata vårdvalen är kostnadsdrivande, därför är det bra om ersättningar till privata aktörer inom sjukvården överlag sänks. Utförsäljning av operativ verksamhet minskar dessutom utbildningstillfällen för personal under utbildning, så som välbehövda specialistsjuksköterskor och specialistläkare. Vårdvalen riskerar att på sikt underminera regionens kompetensförsörjning, något man sett i andra vårdvalsutsatta landsting och regioner. De specialiserade vårdvalen bör återtas i offentlig regi – för sjukvårdens, patienternas, ekonomins och demokratins skull.

Landstingens kostnader för privata digitala vårdtjänster har ökat kraftigt senaste året, fastän den tidigare applicerade utomlänstaxan efter omfattande kritik sänkts betydligt. Genom riktade reklamkampanjer skapas vårdbehov för enkla självläkande tillstånd såsom förkylningar och förskrivning av icke-receptbelagda läkemedel. Patienterna får snabbt vård för icke-akuta ärenden medan landstingen får stå för patientavgifterna. Istället för att avlasta den ordinarie vårdcentralen eller minska väntetiden för den multisjuka äldre patienten riskerar detta att leda till överproduktion av vård och skenande kostnader för en redan underfinansierad primärvård. Det är centralt att nätläkarnas framfart regleras nationellt, men innan det är på plats behöver regionen skärpa reglerna för marknadsföring i de egna regelböckerna.

Istället för att se den undanträngning som de taklösa vårdvalen innebär för sjukvården i Skåne har Alliansen under 2019 satt igång flera nya utredningar om nya vårdval, och i Alliansens förslag till budget för 2020 aviseras ytterligare flera. Vi vill göra tvärtom. Långsiktigt finns ingen annan lösning än att ta bort vårdvalen och stärka den offentliga vården. På kort sikt krävs att regionen ställer samma krav på privata verksamheter som på verksamheter i egen regi. De specialiserade vårdvalens kostnader ökar stadigt och detta utan att en behovsbedömning görs, det är därför viktigt att införa volymtak för samtliga avtal samt att titta på hur ett remisskrav skulle kunna införas. Andra regioner i Sverige har redan infört tak på specialiserade vårdval, det borde Skåne också göra.

Satsa på bättre folkhälsa – för en jämställd och jämlik region

Det är inom det förebyggande och uppsökande arbetet som regionen kan öka jämlikheten. Ett gott folkhälsoarbete sker främst genom samhälleliga insatser. Faktorer som påverkar hälsa är många, t.ex. arbetssituation, utbildning, inkomst, inflytande och boende. Att ha en stark eller svag hälsa beror ofta på vilken klass man tillhör och vilka förutsättningar som samhället skapar.  Därför måste folkhälsoperspektivet genomsyra all verksamhet i Region Skåne.

Bättre folkhälsa kräver ett gott förebyggande folkhälsoarbete och enligt HSL ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Privata vårdgivare har minimalt intresse för förebyggande arbete och utbildning då det varken genererar vinst eller fler patienter. Tills dess att vårdvalen skrotas behöver privata vårdinstanser tvingas till att agera lagenligt.

En behovsstyrd vård och ett brett folkhälsoarbete gynnar jämlikheten. Det är inte de med vassast armbågar som ska ha tillträde först utan de med störst behov. Det behövs ordentliga satsningar på bland annat förebyggande hälsovård riktad mot grupper man vet har större behov av sjukvård men som inte alltid söker sig dit självmant. För att nå en jämlik och jämställd hälsa är det också viktigt att sjukvården styr mot en jämlik och jämställd vård. Regionen behöver stärka arbetet med jämställdhetsanalyser och betona vikten av forskning som tar sikte på jämställdhet och jämlikhet.

Primärvård – första linjens vård med låga trösklar och hög tillgänglighet

Primärvården är första vägen in till sjukvården och den instans som ska fånga upp människor i behov av vård. Men primärvården kan inte enbart fokusera på förstagångsbesök och influensatider, den måste också rustas för att kunna hantera återbesök och längre behandlingar med kontinuitet och stabilitet i verksamheten. För att allt detta ska fungera och för att verksamheten ska hålla hög kvalitet behöver personalsituationen ses över. Dålig arbetsmiljö, hög arbetsbelastning och ständiga besparingskrav har lett till att stor andel av personalen är sjukskrivna och alltför få vårdstudenter söker sig till allmänmedicin. Region Skåne behöver i samråd med berörda utbildningsinstitutioner bedriva en aktiv rekryteringsprocess. Parallellt med detta krävs ett omfattande arbete med arbetsmiljö. Personalen måste bli hörd.

Sjukskrivningarna i samhället i stort har ökat i alltför hög takt de senaste 10 åren. Istället för att analysera varför sjukskrivningstalen ökar och anta åtgärder för att förbättra arbetsmiljö, rehabilitering, sjukvårdens kompetens och tillgång till företagshälsovård misstänkliggörs patienter och deras vårdgivare. Sjukskrivningsprocessen kompliceras vilket riskerar att försvåra återhämtning, störa relationen mellan patient och behandlande läkare samt uppta alltmer av den redan knappa besökstiden. KBT-terapeuter och psykologer ska finnas på alla vårdcentraler och kontakter och samordning ske med de terapeuter som nu anlitas av den offentliga vården men inte finns inom organisationen. Så småningom ska utbyggnad ske så att behandling äger rum inom primärvårdens ramar. Det är en nödvändighet för att kunna se över resurserna och fördela dem efter behov istället för efter den privata sektorns intressen.

Det faktum att människor söker vård i olika utsträckning måste styra politikens riktning i Region Skåne. Omfördelning behöver ske och resurser måste riktas så att de vårdcentralerna med tyngst uppdrag får högst prioritet. Dessa resurser måste tydligt följas upp så att de tillfaller och används inom verksamheten.

Primärvård är inte en marknad. Det är också anledningen till att primärvården bör befrias från det resultatkrav som verksamheten har haft under många år. För att utveckla den skånska primärvården behöver fler vårdcentraler etableras och/eller växa i områden där tillgängligheten idag är för låg, som till exempel i Hästveda eller i Norrestad i Landskrona. Återinförande av ett områdesansvar som gäller även privat drivna vårdcentraler är särskilt viktigt vad gäller avtal med kommunerna. Samarbetet inom primärvården måste stärkas så att vårdcentraler i glesbygd kan utnyttja de resurser som finns.   På så vis kan vi tillgodose alla skåningars behov av läkare, även i tider när bristen på allmänläkare är kännbar. Problemen med personalförsörjning inom primärvården är överhängande. Det är centralt att rikta resurser så att primärvården kan arbeta för att stärka arbetsmiljön tillsammans med personalen, för att exempelvis uppnå en jämn arbetsbelastning mellan vårdcentralerna och undvika för många listade patienter. Primärvården ska utgöra basen i sjukvården och grunden för en god vård. Primärvården behöver tillföras resurser så att den kan möta befolkningsökningen och långsiktigt stärkas i sitt arbete.

Allas rätt till vård

Alla människor har rätt till vård efter behov men i realiteten är det idag svårt för vissa grupper att få vård. Det handlar om hemlösa, asylsökande, papperslösa, EU-migranter och människor som förvägrats permanent uppehållstillstånd på grund av den tillfälliga migrationslagstiftningen. Oavsett medborgerlig status har alla människor rätt till vård i regionen, men den behöver lyftas fram så att den blir en realitet i hela Skåne.

I en så pass kritisk och privat kontakt som den med sjukvården är det av största vikt att patient och personal kan kommunicera med varandra. Eventuella missförstånd kan leda till felbehandling som kan orsaka stort lidande för den enskilde och onödigt slöseri av resurser för region och kommun. Rätten till tolk är en naturlig grundläggande del av ett vårdmöte där alla på lika villkor kan förmedla sina behov. Det är viktigt att det är utbildade tolkar som sköter kommunikationen och att ansvaret inte läggs på ordinarie sjukvårdspersonal även om de har språkkompetensen. Som det är idag förekommer det att barn eller andra anhöriga tvingas agera tolkar – något som inte borde vara tillåtet.

Dagens system med upphandlade tolkar från olika tolkförmedlingar fungerar alltför dåligt. Region Skåne bör därför bygga upp en egen pool av offentligt anställda tolkar som kan användas av hela den skånska sjukvården. Tolkförmedling bör enbart nyttjas i de fall där ingen anställd i poolen har kompetens som täcker det aktuella språket. En modell för detta har redan tagits fram och används för teckenspråkstolkar och borde relativt enkelt kunna överföras till språktolkar för att täcka de vanligast förekommande tolkbehoven.

Människor med HBTQ+-tillhörighet löper idag större risk att uppleva dåligt bemötande från sjukvården, både vad gäller somatisk vård och psykiatri. För gruppen med könsdysfori är köerna till könskorrigerande utredning och behandling orimligt långa och tillgänglighet och kunskap inom psykiatri innan och under behandling för låg. Tillgängligheten för personer med könsdysfori behöver förbättras och vårdpersonalens kompetens inom HBTQ+-området förbättras genom medvetna kunskapshöjande insatser i regionen och tillsammans med ideella föreningar med kompetens inom området.

Avgifter inom vården

Avgifterna inom vården har stor betydelse för tillgängligheten. Vi anser att avgifterna i vården ska vara så låga som möjligt – möjlighet att söka vård får aldrig bero på storleken på den enskilda personens plånbok. Hälso- och sjukvårdslagen slår fast att vård ska ges efter behov och ekonomin får aldrig vara avgörande för vilken vård man får tillgång till. Solidariteten människor emellan måste vara ledstjärnan i utformandet av skåningarnas vård. På sikt menar vi att vården ska bli helt avgiftsfri.

Region Skåne behöver se över sina avgifter. Under 2020 vill vi införa ett högkostnadsskydd för de som ligger inskrivna länge på sjukhus: en liten men ekonomiskt utsatt grupp vars tillfrisknande riskeras av oro kring höga sjukhusräkningar. Under 2020 vill vi även utreda ett högkostnadsskydd för hjälpmedel tillsammans med kommunerna. Kroniskt sjuka eller funktionshindrade är patientgrupper vars räkningar till sjukvården kan bli väldigt höga samtidigt som gruppernas inkomster inte hänger med.

Vänsterpartiet vill också avskaffa de straffavgifter som finns i den skånska sjukvården. Det är oanständigt att straffa enskilda patienter som missar sin tid. Straffavgifterna slår mot människor som av olika anledningar missar sina besök, till exempel patienter som kallas till eftervård inom psykiatrin. Att belägga känsliga patientgrupper med straffavgifter ger uttryck för en hård och kall människosyn som kan få brutala konsekvenser då straffavgifter exempelvis inte betalas av socialtjänsten och inte inkluderas i högkostnadsskyddet. Straffavgifterna är också i vägen för att skapa tillitsfulla relationer mellan patient och vårdgivare. Det har dessutom visat sig att piskan som straffavgifter är tänkt att utgöra inte fungerar. De uteblivna besöken ökar ändå. Regionen behöver arbeta annorlunda, till exempel genom att skicka ut en sms-påminnelse dagen innan besök.

Digitalisering och e-hälsa

Under 2020 kommer omfattande förberedelser pågå för att kunna börja införa Skånes nya digitala vårdinformationssystem under 2021. Systemet har goda förutsättningar för att öka patienters makt och insyn i sin egen vård. Att vården ska bli mer digitaliserad är på tiden och efterlängtat, men det är också viktigt att digitaliseringen sker med sikte på en jämlik vård. I Sverige finns ett utbrett digitalt utanförskap bland grupper som ofta har ett stort vårdbehov. Det kan handla om att man inte har tillgång till eller kan den teknik som krävs. Digitaliseringen behöver gå hand i hand med utvecklingen av en jämlik vård, och utrymme måste ges till personalen att utveckla nya arbetssätt till följd av de nya digitala möjligheterna. Politiskt behöver det lyftas en diskussion utifrån jämlik vård-perspektiv om vad som är att betrakta som ett medicinskt hjälpmedel i tider när t.ex. smarta telefoner kan monitorera kroniska sjukdomar.

Möjligheten att chatta och träffa sjukvårdspersonal på en videokonferens, distanskonsultationer, uppföljande besök via digitala lösningar, möjligheter att kommunicera inom ramen för 1177 och följa sin journal på nätet är alla viktiga delar som behöver införas på bred front Region Skåne under de kommande åren.

Samtidigt föreligger en risk för att lösningar genomförs utan förankring. Det är viktigt att utvecklingsarbetet görs tillsammans med patienter, personal och ledningar. De digitala möjligheterna är stora och rätt använda kan de bidra till att utveckla den svenska offentliga sjukvården. Det är dags nu.

Nära vård i samverkan för ökad jämlikhet

Vården om de sköra äldre är en viktig del av samhällets funktioner. Idag behandlas denna patientgrupp inte väl. Att tvinga äldre människor att sitta och vänta på akutmottagningar för att sedan åka hem utan vård eller vårdas på fel avdelningar är inte värdigt. De exempel med direktinläggningar som fungerar väl på vissa sjukhus måste spridas till hela Skåne. Arbetet med att leva upp till intentionerna i Hälso- och sjukvårdsavtalet är viktigt.

Läkemedelsorsakad sjuklighet hos våra äldre är alltför vanligt. Därför är det viktigt att få till stånd regelbundna läkemedelsgenomgångar i enlighet med socialstyrelsens rekommendationer. 8-10 % av akutinläggningar av äldre orsakas av läkemedelsförgiftning. En betydande andel av dessa hade kunnat undvikas genom regelbundna koncentrationskontroller av potenta mediciner, uppdaterade läkemedelslistor tillgängliga för samtliga vårdgivare, välinformerade patienter och resurser avsatta till täta läkemedelsgenomgångar.

Utöver onödigt lidande för patienten utgör felaktig förskrivning också dubbla kostnader, dels utgifter till läkemedel som borde ha stannat på apoteken och dels i kostnader för vård som kunde ha undvikits. Idag nås enbart 30 % av de äldre av läkemedelsgenomgångar, en siffra vi anser är alldeles för låg. Vid mer än fem läkemedel rekommenderas läkemedelsgenomgångar med 6 till 12 månaders intervaller, men detta efterföljs inte.

Under 2020 vill vi genomföra en förstärkt satsning på demensvården. Under tidigare år har ett utvecklingsarbete pågått som tyvärr har fått sänkta anslag av de styrande allianspartierna. Därför tillför denna budget 4 miljoner kronor för att se till att sjukvården och kommunerna får del av en kunskapshöjande satsning.

Dagens samarbetsformer mellan Region Skåne och kommunerna lämnar i många avseenden en del övrigt att önska. Den samverkan som ska ske när en person flyttar mellan olika vårdformer fungerar inte alltid som tänkt och viktig kunskap om patienten följer inte alltid med. Det samarbete som Hälso- och sjukvårdsavtal i grunden är tänkt att vara ett stöd för behöver breddas till fler områden så att alla patienter oavsett ålder, diagnos eller vårdform fångas upp och inte riskerar att hamna i kläm.

Jämlik anhörigvård med stöd

I Sverige har de frivilliga och ofrivilliga anhörigvårdarna ökat dramatiskt under de senaste åren till följd av neddragningar i sjukvård och hemtjänst. Över 150 000 personer, varav en övervägande andel kvinnor, har gått ner i arbetstid eller slutat arbeta helt för att vårda en anhörig. Detta är en direkt konsekvens av brister i välfärden och en jämställdhetspolitisk tillbakagång. Situationen förstärker också den ojämlikhet och de klassorättvisor som redan finns i samhället. Studier visar att kännedom om anhörigstöd är lägre i grupper av människor som invandrat till Sverige. Det pekar på en ojämlikhet som behöver åtgärdas. Den med tillräckligt hög inkomst kan betala någon annan för att utföra vården medan den med längre inkomst inte har någon annan möjlighet än att gå ner i tjänstgöring eller sluta helt vilket i förlängningen leder till ekonomisk utsatthet och lägre pension. Både regionen och kommunerna i Skåne måste ta sitt ansvar både i att stödja de anhöriga som vill vårda och i synnerhet i att se till att välfärden räcker till för de som behöver sjukvården och omsorgens resurser.

Läkemedelskostnader, läkemedelsgenomgångar och förskrivning

Regionens utgifter för läkemedel är en stor och växande utgiftspost. Det har tillkommit nya mycket dyra läkemedel som belastar budgeten. Samtidigt noterar vi skillnader i förskrivningen som är svåra att förklara, till exempel finns det studier som visar att högutbildade män i högre utsträckning får tillgång till nyare läkemedel än andra grupper. Det är viktigt att alla får likvärdig tillgång till läkemedel och att förskrivningen följer riktlinjerna och inte sker godtyckligt.

Vänsterpartiet anser att det är viktigt att tillse att Regionen har en kostnadseffektiv användning av läkemedel och ser positivt på de genomgångar som sker för att få kostnadskontroll i vården. Felaktig förskrivning belastar inte bara regionens budget, pengar som kunde ha använts på ett bättre sätt, utan påför också patienter läkemedelsbiverkningar i onödan.

Ambulanssjukvård för hela Skåne

Vi anser att ambulanssjukvård är en alltför viktig samhällsfunktion för att drivas av vinstdrivande företag. Risken man tar är att än en gång utsätta medborgarna för att verksamheten går i konkurs och efterlämna en ytterst kritisk situation.

Den regionala samordningen och ledningen är avgörande för en jämlik vård. Att utarbeta gemensamma vårdprogram inom regionen och säkerställa sömlöst samarbete mellan region och kommun görs bäst i offentlig regi. Det är genom en sammanhållen organisation vi kan garantera att dirigeringen fungerar över hela Skåne samt att likartade behandlingsriktlinjer gäller för all prehospital verksamhet.

När verksamhet varit under privat regi har det visat sig att arbetstidslagstiftningen inte respekteras vilket innebär en stor medicinsk risk då personalen inte får den tid för återhämtning som de behöver. Samma personal har också arbetat för mer än en arbetsgivare under samma tidsperiod vilket försvårar tillämpningen av lagstiftningen. Ett rundande av lagstiftningen medför att de privata utförarna kan redovisa lägre kostnader än den offentliga sektorn. Olika utförare innebär också olika typer av ambulanser med utrustning organiserad på olika sätt vilket innebär osäkerhet och spilltid i livsavgörande situationer. Samtliga ambulansdistrikt ska därför återgå i offentlig regi.

Våld i nära relationer och sexuella trakasserier

Alla har rätt till ett liv fritt från våld. Våld i nära relationer klassas idag som ett folkhälsoproblem där kvinnor och barn är de främst utsatta. Region Skånes ansvar ligger både i att upptäcka, förebygga och behandla följder av våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor och barn. Arbetet ska ske i möte med sjukvård och tandvård, i planering av trygga miljöer och i samverkan med kommuner, socialtjänst och i berörda fall skolor. Resurser riktas särskilt till implementeringen av regionens framtagna riktlinjer mot våld i nära relationer där arbetet med särskilt utsatta grupper betonas. Detta är ett arbete som även behöver genomsyra arbetsmiljöarbete i regionen, ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier eller våld på sin arbetsplats.