Jämlika samhällen är en förutsättning för alla människors frihet. Det är när vi tillsammans ser till att välfärden och samhället ställer upp för oss alla och envar som vår individuella frihet växer. Vänsterpartiet vill bygga ett Skåne för alla – inte bara för de rikaste.

Idag ser vi att utvecklingen går åt fel håll. Ojämlikheten växer i takt med att de allra rikaste människornas förmögenheter blir allt större. Det syns också i hur människor mår och hur folkhälsan utvecklas. Vem du är, vilken utbildning du har, hur stor inkomst du har, om du har ett arbete eller inte spelar idag allt större roll för hur ditt liv kommer att te sig. Skillnaderna i Skåne är orättfärdigt stora mellan människor, mellan kommuner.

Att välja jämlikhet för alla framför valfrihet för de få

Att privata vinstintressen tillåts etablera sig i välfärden och att gemensamma skattemedel går till företagsvinst istället för att återinvesteras i den gemensamma verksamheten är en extrem lösning som få andra länder har infört. Vi menar att alla skattemedel som går till Region Skånes verksamheter ska användas till drift och utveckling av verksamheten och att vinstintresset ska bort. Den valfrihet som utlovas i exempelvis vårdval utgör en etableringsfrihet för företag – som då framförallt har valt att etablera sig i socioekonomiskt välmående områden där vinsten är som högst. Det ger inte större valfrihet för den majoritet av invånarna som inte bor i dessa områden. Regionens laga ansvar är att tillhandahålla en god och jämlik vård utifrån behov.

Granskningar från bland annat Riksrevisionen visar att det är sjukare personer som söker sig till de offentliga vårdcentralerna än till de privata. De offentliga vårdcentralerna får därmed en tyngre patientgrupp att ta hand om. Vårdvalet skadar allvarligt jämlikheten i vården när efterfrågan snarare än behov tillåts styra: resurser omfördelas från mer sjuka till mindre sjuka och köer växer för de med livshotande tillstånd. Trots att Region Skåne har viktat ersättningarna så att större vårdtyngd ger högre kostnadsersättning har utvecklingen inte påverkats nämnvärt. Det framstår också alltmer tydligt att vårdvalens taklöshet innebär att dessa i princip har fri dragningsrätt medan övrig verksamhet ständigt tvingas till nya besparingar. I Vårdanalys rapport Vårdval och jämlik vård inom primärvården från 2015 framgår att det med nuvarande avtalsformer tyvärr saknas förutsättningar för en systematisk jämförelse av vårdkontakters innehåll och fördelning utifrån patientkategori mellan privata och offentliga vårdgivare. Givet en sådan drastisk kostnadsökning från den privata vårdsektorn bör det rimligtvis vara möjligt att jämföra ägandeformerna med avseende på jämlik vård.

De privata vårdvalen är kostnadsdrivande, därför är det bra om ersättningar till privata aktörer inom sjukvården överlag sänks. Utförsäljning av operativ verksamhet minskar dessutom utbildningstillfällen för personal under utbildning, så som välbehövda specialistsjuksköterskor och specialistläkare. Vårdvalen riskerar att på sikt underminera regionens kompetensförsörjning, något man sett i andra vårdvalsutsatta landsting och regioner. De specialiserade vårdvalen bör återtas i offentlig regi – för sjukvårdens, patienternas, ekonomins och demokratins skull.

Landstingens kostnader för privata digitala vårdtjänster har ökat kraftigt senaste året, fastän den tidigare applicerade utomlänstaxan efter omfattande kritik sänkts betydligt. Genom riktade reklamkampanjer skapas vårdbehov för enkla självläkande tillstånd såsom förkylningar och förskrivning av icke-receptbelagda läkemedel. Patienterna får snabbt vård för icke-akuta ärenden medan landstingen får stå för patientavgifterna. Istället för att avlasta den ordinarie vårdcentralen eller minska väntetiden för den multisjuka äldre patienten riskerar detta att leda till överproduktion av vård och skenande kostnader för en redan underfinansierad primärvård. Det är centralt att nätläkarnas framfart regleras nationellt, men innan det är på plats behöver regionen skärpa reglerna för marknadsföring i de egna regelböckerna.

Istället för att se den undanträngning som de taklösa vårdvalen innebär för sjukvården i Skåne har Alliansen under 2019 satt igång flera nya utredningar om nya vårdval, och i Alliansens förslag till budget för 2020 aviseras ytterligare flera. Vi vill göra tvärtom. Långsiktigt finns ingen annan lösning än att ta bort vårdvalen och stärka den offentliga vården. På kort sikt krävs att regionen ställer samma krav på privata verksamheter som på verksamheter i egen regi. De specialiserade vårdvalens kostnader ökar stadigt och detta utan att en behovsbedömning görs, det är därför viktigt att införa volymtak för samtliga avtal samt att titta på hur ett remisskrav skulle kunna införas. Andra regioner i Sverige har redan infört tak på specialiserade vårdval, det borde Skåne också göra.

Primärvård – första linjens vård med låga trösklar och hög tillgänglighet

Primärvården är första vägen in till sjukvården och den instans som ska fånga upp människor i behov av vård. Men primärvården kan inte enbart fokusera på förstagångsbesök och influensatider, den måste också rustas för att kunna hantera återbesök och längre behandlingar med kontinuitet och stabilitet i verksamheten. För att allt detta ska fungera och för att verksamheten ska hålla hög kvalitet behöver personalsituationen ses över. Dålig arbetsmiljö, hög arbetsbelastning och ständiga besparingskrav har lett till att stor andel av personalen är sjukskrivna och alltför få vårdstudenter söker sig till allmänmedicin. Region Skåne behöver i samråd med berörda utbildningsinstitutioner bedriva en aktiv rekryteringsprocess. Parallellt med detta krävs ett omfattande arbete med arbetsmiljö. Personalen måste bli hörd.

Sjukskrivningarna i samhället i stort har ökat i alltför hög takt de senaste 10 åren. Istället för att analysera varför sjukskrivningstalen ökar och anta åtgärder för att förbättra arbetsmiljö, rehabilitering, sjukvårdens kompetens och tillgång till företagshälsovård misstänkliggörs patienter och deras vårdgivare. Sjukskrivningsprocessen kompliceras vilket riskerar att försvåra återhämtning, störa relationen mellan patient och behandlande läkare samt uppta alltmer av den redan knappa besökstiden. KBT-terapeuter och psykologer ska finnas på alla vårdcentraler och kontakter och samordning ske med de terapeuter som nu anlitas av den offentliga vården men inte finns inom organisationen. Så småningom ska utbyggnad ske så att behandling äger rum inom primärvårdens ramar. Det är en nödvändighet för att kunna se över resurserna och fördela dem efter behov istället för efter den privata sektorns intressen.

Det faktum att människor söker vård i olika utsträckning måste styra politikens riktning i Region Skåne. Omfördelning behöver ske och resurser måste riktas så att de vårdcentralerna med tyngst uppdrag får högst prioritet. Dessa resurser måste tydligt följas upp så att de tillfaller och används inom verksamheten.

Primärvård är inte en marknad. Det är också anledningen till att primärvården bör befrias från det resultatkrav som verksamheten har haft under många år. För att utveckla den skånska primärvården behöver fler vårdcentraler etableras och/eller växa i områden där tillgängligheten idag är för låg, som till exempel i Hästveda eller i Norrestad i Landskrona. Återinförande av ett områdesansvar som gäller även privat drivna vårdcentraler är särskilt viktigt vad gäller avtal med kommunerna. Samarbetet inom primärvården måste stärkas så att vårdcentraler i glesbygd kan utnyttja de resurser som finns.   På så vis kan vi tillgodose alla skåningars behov av läkare, även i tider när bristen på allmänläkare är kännbar. Problemen med personalförsörjning inom primärvården är överhängande. Det är centralt att rikta resurser så att primärvården kan arbeta för att stärka arbetsmiljön tillsammans med personalen, för att exempelvis uppnå en jämn arbetsbelastning mellan vårdcentralerna och undvika för många listade patienter. Primärvården ska utgöra basen i sjukvården och grunden för en god vård. Primärvården behöver tillföras resurser så att den kan möta befolkningsökningen och långsiktigt stärkas i sitt arbete.

Gör psykiatrin mer tillgänglig

Ingångarna till psykiatrin måste vara många och lättillgängliga. Den nära sjukvårdens roll är viktig och psykiatrin bör utgöra en integrerad del av denna. Det måste finnas en väl utbyggd specialistvård med långt bättre tillgänglighet än idag. Under några få år har slutenvårdspsykiatrin förlorat över 60 vårdplatser i Skåne, trots att befolkningen har ökat och den psykiska ohälsan vuxit. Denna trend behöver vända.

Region Skåne behöver öka kompetensen inom primärvården för att kunna ge ett värdigt bemötande. Tillgänglighet genom olika kommunikationssätt som telefon och chattfunktioner ska utvecklas och uppdateras. För de som insjuknar akut ska psykiatriambulanser finnas tillgängliga i hela Skåne. Det är även viktigt att samtliga vårdcentraler har tillgång till kurator eller psykolog för att snabbt kunna initiera regelbunden samtalskontakt på primärvårdsnivå till patienter med mindre komplicerade ångest- och depressiva tillstånd eller kriser utlösta av livshändelser som inte nödvändigtvis kräver den specialiserade psykiatrins spetskompetens. Under 2020 ska regionen påbörja återförandet av vårdval inom psykiatrin och återföra resurserna till primärvården, den instans som är bäst lämpad som första vägen in för personer med psykisk ohälsa. Det är viktigt att människor möts av en sammanhållen vårdkedja med både terapeuter och läkare på sin vårdcentral. Rätten att själv påverka sin vård ska utvecklas.

Regional utveckling

Det regionala utvecklingsuppdraget är stort. Det rymmer bland annat arbetsmarknadsutveckling, en klimatsmart utveckling i regionen och en infrastruktur för framtiden. Skåne är en av de regioner i Sverige som har lägst sysselsättningsgrad. Region Skåne behöver hitta vägar för att få fler i arbete. Regionen har en nyckelroll när det gäller att bygga samman Skåne genom infrastruktursatsningar och bevarandet och utbyggnaden av viktig samhällsservice för att möjliggöra för alla skåningar att bo och verka i hela länet. Regionen har också ett stort ansvar i att möta klimathotet som hänger över oss.    

Fler ska kunna åka kollektivt

En välfungerande kollektivtrafik är en förutsättning för en levande landsbygd där man kan bo även utan bil. Det är oerhört viktigt att alla samhällsfunktioner kommer alla medborgare till godo, även en tillgänglig och prisvärd kollektivtrafik. Kollektivtrafiken och i synnerhet stadsbusstrafiken ska vara uppbyggd på ett logiskt och sammanhängande sätt. En översyn behöver göras för att identifiera arbetsplatser, näringsverksamheter och bostadsområden. Trafiknätet ska vara finmaskigt och behovsstyrt utifrån resvanor. Detta bör göras i samband med en jämställdhetsintegrering av kollektivtrafiken. Planeringen av kollektivtrafiken behöver göras i tätt samarbete med kommuner, föreningar och andra berörda. Kollektivtrafiken är en bärande del av en levande stad, en levande landsbygd och ett välfungerande samhälle.

Resandeökningen har stagnerat de senaste åren och ligger nu till och med under befolkningsutvecklingen. För att få fler att ställa bilen till förmån för buss eller tåg behövs omfattande kvalitetsökningar inom kollektivtrafiken jämte rejäla avgiftssänkningar. Punktlighet, tillgänglighet och framkomlighet är minimikrav som bör ställas och hållas. När resenärer förväntas betala höga biljettpriser för tåg och bussar som kommer sent, som har färre platser än resenärer och vars drift är i olag är det inte konstigt att en del resenärer röstar med fötterna och tar bilen. Resandemaximering beräknas vara mest effektiv inom de redan starka stråken, mellan och inom storstadsregionerna. För att nå fördubblingsmålen krävs kraftigt sänkta avgifter för att höja de ekonomiska incitamenten samt ökad turtäthet och kapacitet för att möta de faktiska behoven. Därför är sträckan Malmö-Lund-Helsingborg prioriterat liksom Pågatåg nordost.

Skåne är en av de mest kommuntäta regionerna i Sverige och trots ett relativt väl utbyggt järnvägsnät finns förvånansvärt många ”vita fläckar” i regionen. Södra stambanan måste byggas ut. Sedan neddragning till timmestrafik infördes mellan Ystad-Simrishamn är det många som missar relevanta anknytningar till arbete och skola. Vi har redan sett minskat resande på de sträckor där avgångar dras in, både i Höör på diagonalbanan och på södra stambanan. För de som bor i östra Skåne är kollektivtrafiken inget pålitligt alternativ. Även då det finns schemalagd trafik prioriteras ofta Malmö vid behov, och tåg får ofta vända i Ystad då tåg saknas i Malmö. Det är inte hållbart att vissa områden återkommande bortprioriteras. Det är oerhört svårt att återfå förtroendet för kollektivt resande när det väl har brustit. Vi vill se högre turtäthet även på glesbygden och att inga fler indragningar får ske. Varje förändring av turtäthet måste föregås av en analys av påverkan på möjligheterna till pendling till arbete och studier för de som berörs. Hela Skåne ska ha tillgång till bra kollektivtrafik och därför bör trafiken på landsbygden stärkas. Bil ska inte vara ett måste för de som väljer att bosätta sig utanför storstadsområdena.

År 2020 är det första året då JOJO-systemet har fasats ut. Därför är det dags att utreda och analysera brister och behov i det nya systemet. Biljettsystemet måste vara riggat så att alla kan åka kollektivt på ett smart och billigt sätt som möjligt. Det ska inte krävas en smartphone för att kunna vara flexibel i kollektivtrafiken. Att kunna ladda kort med kontakter är en viktig möjlighet som behöver vara tillgänglig även utanför storstäderna. Det finns många grupper i samhället som behöver alternativ till den nya appen och som hamnar utanför kollektivtrafiken om det är den enda lösningen som erbjuds.

Skånetrafikens kundservice behöver utökas. Idag kan resenärer råka ut för förseningar eller uteblivna bussar utan att ha en möjlighet att få reda på varför. Både hemsida och information om störningar behöver förbättras och fysiska kundcenter behöver utvecklas och utökas för att möta behovet av stöd hos de som vill gå till ett center för att hantera sin resa.

Satsningar för fler bra arbeten i Skåne

Skåne har under en längre tid haft en av de lägsta sysselsättningsgraderna i landet samtidigt som det finns stora skillnader mellan olika delar av regionen. Långa perioder av arbetslöshet påverkar den enskilde negativt samtidigt som bred arbetslöshet på ett strukturellt plan minskar möjligheten att förbättra välfärden genom solidarisk finansiering. På senare år har skattekraften i regionen som helhet ökat, men ökningen är inte jämt över hela Skåne. Därför behöver hela Skåne kraftsamla för att skapa fler arbetstillfällen både inom offentlig och privat sektor. De insatser som regionen har ansvarat för de senare åren räcker inte till – ytterligare kraftfulla initiativ är nödvändiga för att bevara de arbetsplatser som finns och utveckla nya, bl.a. genom utbildning. Tyvärr ser vi alltmer av osäkra anställningsformer och att människor tvingas ut i egenföretagande: denna trend måste brytas.

Sedan den stora nedskärningen på Arbetsförmedlingen röstades igenom i Riksdagen har det blivit känt att 17 lokala arbetsmarknadskontor kommer att lägga ner i Skåne. Det utgör ett hårt slag mot framförallt östra Skåne och mot de som står långt från arbetsmarknaden. Det sätter också sjukvården i ett svårare läge i sjukskrivningsprocesser där Arbetsförmedlingen idag tar ett stort ansvar vid långa sjukskrivningar och rehabilitering. Region Skåne måste påvisa de stora problem som denna förändring får för länet i alla dess delar.

Region Skåne ska initiera ytterligare satsningar tillsammans med relevanta myndigheter, företag, fackliga organisationer, folkbildningen och utbildningsinstitutioner för att ta gemensamt ansvar för jobbskapande insatser. Kraftsamling för fler i arbete bör vara av långsiktig karaktär och mer omfattande och målinriktad än de satsningar vi har sett under senare år. Det handlar om långsiktiga satsningar i Skåne och ett accelererat arbete inom öresundsintegrationen. Nya samarbeten över sundet behöver etableras där befolkningen står i fokus i frågor som rör gränshinder och pendling snarare än, som idag, varumärkesetablering. 

Regionens biblioteksverksamhet

Biblioteksverksamhet är en viktig del av en tillgänglig folkbildning och det är ofta de regionala biblioteksverksamheterna som bidrar till det utvecklingsarbete som bedrivs lokalt. I nuläget finns det inte en renodlad bibliotekstjänst trots att biblioteksverksamheten är en väsentlig del av kulturområdet i Skåne. 2020 ska det finnas en tjänst på regional nivå som har helhetsansvar för biblioteksverksamheten över Skåne och har möjlighet att skapa goda samarbeten med kommunala biblioteken och arbeta för jämlik tillgång över Skåne.

Kulturbiljet för hela Skåne

En kulturbiljett som kan köpas till ett förmånligt pris där resa och biljett till kulturevenemang kan fås tillsammans är ännu ett förslag som förstärker både kulturen och det kollektiva resandet i Skåne. Bra för både kulturen och för miljön!

Vänsterpartiet Skånes budgetförslag 2020 föreslår:

  • Att Region Skåne under 2020 erbjuder riktade hälsoundersökningar för grupper man vet har större ohälsa;
  • Att Region Skåne under 2020 skärper arbetet med jämställdhetsanalyser och data som analyserar omotiverade ojämlikheter i sjukvården;
  • Att Region Skåne under 2020 tar fram en strategi för hur digitalisering ska införas på ett sätt som stärker jämlikheten i den skånska vården;
  • Att Region Skåne under 2020 genomför en fallstudie av jämställdhet och jämlik tillgång genom införande, förskrivning och användning av fem nya läkemedel;
  • Att Region Skåne under 2020 startar processen för att återta de sista ambulansdistrikten i offentlig regi så att regionen är redo när upphandlingen löper ut;
  • Att Region Skåne under 2020 inte förlänger externa vårdval för psykoterapi utan påbörjar organisering av psykoterapeutisk verksamhet under vårdcentralerna;
  • Att Region Skåne under 2020 utökar psykiatriambulanserna till att börja arbeta runt om i Skåne;
  • Att Region Skåne under 2020 genomför en översyn av psykiatrin med mål om utökat och mer jämlikt utbud över regionen;
  • Att Region Skåne under 2020 ser över upphandlingspolicyn så att sociala krav, krav på land-till-landrapportering och kollektivavtal garanteras;
  • Att Region Skåne under 2020 tar fram en koldioxidbudget tillsammans med de skånska kommunerna, näringslivet och andra aktörer för att tillsammans nå målen i Parisavtalet;
  • Att Region Skåne under 2020 stimulerar satsningar på förnybar energi och forskning kring framtidens miljövänliga transportsektor;
  • Att Region Skåne under 2020 kraftsamlar för fler i arbete tillsammans med berörda aktörer med fokus på riktade utbildningsinsatser;
  • Att Region Skåne under 2020 tar initiativ till åtgärder för att tillsammans med föreningslivet i Skåne fortsätta arbetet med jämlikt och jämställt föreningsutövande;
  • Att Region Skåne under 2020 utreder hur alla pensionärer i Skåne ska kunna åka kollektivt utan avgift;
  • Att Region Skåne under 2020 stegvis börjar fasa ut avgifterna inom kollektivtrafiken för barn och unga;
  • Att Region Skåne under 2020 genomför en analys av brister och utvecklingsbehov i det nya betalsystemet för att öka tillgängligheten för alla som reser med den skånska kollektivtrafiken;
  • Att Region Skåne under 2020 utvecklar samverkan med kommuner, föreningsliv och berörda i planeringen av kollektivtrafiken;
  • Att Region Skåne under 2020, när avtalen för tågdrift löper ut återtar driften i offentlig regi;
  • Att Region Skåne under 2020 tillsätter en översyn med mål att hitta lösningar på de stora organisatoriska problem som upplevs av patienter och personal avseende sjuktransporter och färdtjänst;
  • Att Region Skåne under 2020 inför en kulturbiljett för ökad tillgänglighet till regionala kulturevenemang och friluftsområden;
  • Att Region Skåne under 2020 återställer finansieringen till kulturnämnden och därmed uppfyller sin del av samverkansmodellen mellan statens kulturråd och berörda kommuner.