Kollektivtrafik

Vi vill ha en kollektivtrafik att lita på. Det ska finnas möjlighet för alla skåningar att åka dit de behöver med kollektivtrafiken utan att begränsas av ekonomiska eller geografiska förhållanden. Avstånden i Skåne är inte särskilt stora, men det finns ändå platser där folk bor eller arbetar som inte kan nås med kollektivtrafik. Detta vill vi ändra på. Folk ska för det första kunna bo överallt i Skåne och ändå ha full tillgång till den samhällsservice som regionen erbjuder, oavsett om det är kollektivtrafik, sjukvård eller kultur. För det andra är det ur hållbarhetssynpunkt centralt att fler åker kollektivt istället för att köra bil. Med en effektiv och tillgänglig kollektivtrafik kan vi förmå fler att ställa bilen till förmån för buss eller tåg.

En skattefinansierad kollektivtrafik för alla

Vänsterpartiet vill på sikt ha en helt avgiftsfri kollektivtrafik. De senaste åren har flertalet försök inletts och utvärderats. Allt pekar på att det är en bra satsning för miljön och klimatet. Avgiftsfri kollektivtrafik minskar bilresandet och med det minskar även utsläppen. Vänsterpartiet föreslår en stegvis avveckling av avgifterna där barn och unga och pensionärer avgiftsbefrias först.

Tidigare perioder av avgiftsfritt för unga resulterade i att fler unga än tidigare kunde ta del av aktiviteter och utflykter över regionen. Det fungerade väl som inte bara som folkhälsopolitisk satsning men även som incitament tillhållbart resande. Det är viktigt att återinföra denna möjlighet och göra den permanent i Skåne.

Under 2020 ska regionen utreda hur införande av en avgiftsfri kollektivtrafik för pensionärerna i hela Skåne skulle kunna utformas. Många kommuner har redan fria resor för äldre med olika modeller; vissa kommuner har avgiftsbefriad trafik under vissa tider på dygnet och andra från olika åldrar. Satsningarna är i sig bra, men kollektivtrafiken är ett regionalt ansvar och det är orimligt att det finns olika regler beroende på vilken kommun man bor i. En regional satsning skulle gynna hela Skånes äldre.

Satsningar på avgiftsfri kollektivtrafik innebär initialt kostnader men är på sikt en viktig investering i folkhälsan och miljön. Det är investeringar i en förbättrad hälsa. Det innebär även att ekonomiska hinder från att exempelvis tacka ja till arbete, studier eller praktik på annan ort försvinner. Synergieffekterna av avgiftsfrihet inom kollektivtrafiken för barn, unga och äldre är många.

Att åka kollektivt är en samhällelig service och ska därför finansieras solidariskt. Att fler åker kollektivt är bra både för medborgare och miljö och ska premieras, inte straffas med ständigt högre avgifter. Efter den senaste prishöjningen har det nu blivit billigare att köra bil på vissa sträckor. Det är en oerhört viktigt principiell gräns som har överskridits. Ingen vill betala mer för att få mindre och just nu är resenärerna missnöjda med grundläggande delar av kollektivtrafiken. I ett sådant läge är det inte rimligt att gå fram med ännu fler prishöjningar. Tvärtom motverkar det målet om ett fossilfritt Skåne samt målet att ta andelar från biltrafiken.

För att alla satsningar ska kunna förverkligas behöver anslagen till kollektivtrafiken ökas generellt. Kollektivtrafiken ska inte finansiera underskott i sjukvården. Både kollektivtrafik och sjukvård är grundläggande samhällsfunktioner och behöver satsas på oberoende av varandra. För att uppnå de långsiktiga målen för kollektivtrafiken vad gäller omfattning och finansiering kommer ett ökat statsbidrag att vara nödvändigt. De fastlagda målen innebär att 40 % av all motoriserad trafik i Skåne ska utgöras av kollektivtrafik är 2030, en god målsättning för hållbart resande. En stark satsning för klimatet är en satsning för hela den geografiska regionen och i förlängningen på en hållbar framtid generellt. Nationella anslag för liknande målsättningar utgör en satsning för hela landets utveckling.   

Fler ska kunna åka kollektivt

En välfungerande kollektivtrafik är en förutsättning för en levande landsbygd där man kan bo även utan bil. Det är oerhört viktigt att alla samhällsfunktioner kommer alla medborgare till godo, även en tillgänglig och prisvärd kollektivtrafik. Kollektivtrafiken och i synnerhet stadsbusstrafiken ska vara uppbyggd på ett logiskt och sammanhängande sätt. En översyn behöver göras för att identifiera arbetsplatser, näringsverksamheter och bostadsområden. Trafiknätet ska vara finmaskigt och behovsstyrt utifrån resvanor. Detta bör göras i samband med en jämställdhetsintegrering av kollektivtrafiken. Planeringen av kollektivtrafiken behöver göras i tätt samarbete med kommuner, föreningar och andra berörda. Kollektivtrafiken är en bärande del av en levande stad, en levande landsbygd och ett välfungerande samhälle.

Resandeökningen har stagnerat de senaste åren och ligger nu till och med under befolkningsutvecklingen. För att få fler att ställa bilen till förmån för buss eller tåg behövs omfattande kvalitetsökningar inom kollektivtrafiken jämte rejäla avgiftssänkningar. Punktlighet, tillgänglighet och framkomlighet är minimikrav som bör ställas och hållas. När resenärer förväntas betala höga biljettpriser för tåg och bussar som kommer sent, som har färre platser än resenärer och vars drift är i olag är det inte konstigt att en del resenärer röstar med fötterna och tar bilen. Resandemaximering beräknas vara mest effektiv inom de redan starka stråken, mellan och inom storstadsregionerna. För att nå fördubblingsmålen krävs kraftigt sänkta avgifter för att höja de ekonomiska incitamenten samt ökad turtäthet och kapacitet för att möta de faktiska behoven. Därför är sträckan Malmö-Lund-Helsingborg prioriterat liksom Pågatåg nordost.

Skåne är en av de mest kommuntäta regionerna i Sverige och trots ett relativt väl utbyggt järnvägsnät finns förvånansvärt många ”vita fläckar” i regionen. Södra stambanan måste byggas ut. Sedan neddragning till timmestrafik infördes mellan Ystad-Simrishamn är det många som missar relevanta anknytningar till arbete och skola. Vi har redan sett minskat resande på de sträckor där avgångar dras in, både i Höör på diagonalbanan och på södra stambanan. För de som bor i östra Skåne är kollektivtrafiken inget pålitligt alternativ. Även då det finns schemalagd trafik prioriteras ofta Malmö vid behov, och tåg får ofta vända i Ystad då tåg saknas i Malmö. Det är inte hållbart att vissa områden återkommande bortprioriteras. Det är oerhört svårt att återfå förtroendet för kollektivt resande när det väl har brustit. Vi vill se högre turtäthet även på glesbygden och att inga fler indragningar får ske. Varje förändring av turtäthet måste föregås av en analys av påverkan på möjligheterna till pendling till arbete och studier för de som berörs. Hela Skåne ska ha tillgång till bra kollektivtrafik och därför bör trafiken på landsbygden stärkas. Bil ska inte vara ett måste för de som väljer att bosätta sig utanför storstadsområdena.

År 2020 är det första året då JOJO-systemet har fasats ut. Därför är det dags att utreda och analysera brister och behov i det nya systemet. Biljettsystemet måste vara riggat så att alla kan åka kollektivt på ett smart och billigt sätt som möjligt. Det ska inte krävas en smartphone för att kunna vara flexibel i kollektivtrafiken. Att kunna ladda kort med kontakter är en viktig möjlighet som behöver vara tillgänglig även utanför storstäderna. Det finns många grupper i samhället som behöver alternativ till den nya appen och som hamnar utanför kollektivtrafiken om det är den enda lösningen som erbjuds.

Skånetrafikens kundservice behöver utökas. Idag kan resenärer råka ut för förseningar eller uteblivna bussar utan att ha en möjlighet att få reda på varför. Både hemsida och information om störningar behöver förbättras och fysiska kundcenter behöver utvecklas och utökas för att möta behovet av stöd hos de som vill gå till ett center för att hantera sin resa.

Satsa på utbyggd infrastruktur och förbättrat underhåll

För att den skånska kollektivtrafiken ska flyta så smidigt som möjligt och tillförlitligheten ska öka behöver det löpande underhållet skötas betydligt bättre än vad som görs idag. De ständiga upphandlingarna, minskningen av ansvarig personal och ideliga förändringarna bland och från de entreprenörer som ansvarar för underhållet gör situationen än värre. Trafiken ska inte behöva stå stilla på grund av bristande underhåll. Med det spår och signalsystem som finns idag påverkas hela södra Sverige om tåg står stilla. Behovet av infrastruktursatsningar är stort. Spårkapaciteten i Skåne behöver stärkas både ur miljösynpunkt och ur ett demokratiperspektiv. Trafikverket har varnat för konsekvenserna av det minskade underhållet. Det ska inte finnas någon anledning att ta bilen istället för tåget, varken ekonomisk eller tidsmässig.

Jämställt och jämlikt resande

Kollektivtrafikplanering i Skåne är komplex då trafiken behöver kunna möta många olika behov samtidigt. Under många år har fokus legat på att skynda upp processer och strömlinjeforma resandet vilket har lett till en trafik som tar alltför lite hänsyn till äldre resenärer, barnfamiljer och tillgänglighetsanpassningar. På många håll finns ett behov av närmast servicetrafik med många stopp, luft i tidtabellen för att komma till sin plats även med rullator och ett helt annat tempo: en trafik som har andra resenärer i fokus än arbetspendlaren som åker mellan olika större städer.

Jämställdhetsintegrering är ett arbetssätt som ska användas inom alla verksamheter. Region Skåne ska vara ett föredöme i en sådan process. Ett utvecklingsområde ur den aspekten är stadsbusstrafiken. Trots att det till största del är kvinnor som reser kollektivt är stadsbusstrafiken anpassad till mäns rörelsemönster och arbetsscheman. Mäns resande sker oftast från punkt A till punkt B medan kvinnor oftare har flera stopp på vägen. Dessa resor är lika förutsägbara som de mellan hem och arbetsplats- trots det tas de inte lika stor hänsyn till. Tidsmässigt är de flesta befintliga turer koncentrerade till rusningstid och utgår från kontorstid. Kvinnors restider ser ofta annorlunda ut, obekväma och oregelbundna arbetstider är vanligare vilket kollektivtrafiken behöver ta hänsyn till. Man behöver även ta hänsyn till trygghetsaspekter, t.ex. trygga resor hem när det är mörkt. Därför behöver även tidssättningen på stadbusstrafiken ses över för att bättre passa kollektivtrafikens mest frekventa resenärer.  För att synliggöra och tillgodose resandebehoven i Skåne vill Vänsterpartiet att Skånetrafiken aktivt arbetar med jämställdhetsintegrering i sin verksamhet.

Att kunna ta sig till buss- och tågstation på ett tryggt sätt är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi vill därför se cykel- och gångvägar till samtliga nyckelstationer – även för personer bosatta en bit utanför centralorten. Säkra cykelleder både för vardagsnytta och med möjlighet till längre turer i det skånska landskapet ska byggas ut och möjligheter att ta med cykel inom kollektivtrafiken stärkas. Att kunna cykla till stationen med barn, gå med rollator eller på annat sätt få möjlighet att säkert ta sig in till centralorten vid sidan om tung och snabb trafik ger lugnare, tryggare medborgare som hellre väljer kollektivt resande.

Idag lever fortfarande förstaklassplatserna kvar på vissa tåg. De är en rest av ett annat samhälle: förstaklassplatserna bör göras om till tysta kupéer. Idag är det ofta trängsel på tågen medan förstaklassvagnarna står tomma. Om vi på riktigt vill utveckla en modern och välfungerande kollektivtrafik behöver alla utrymmen på tågen kunna komma alla till del.

Kollektivtrafik i egen regi för nöjd personal och nöjda resenärer

Skånetrafiken äger redan idag en del av sina bussar men tågen är leasade. Att anställda på tåg och bussar har en annan arbetsgivare än Region Skåne är problematiskt. Det leder till osäkra anställningsvillkor och en minskad arbetsplatsdemokrati. Facken har tydligt signalerat att arbetsmiljö och arbetsvillkor för personal inom kollektivtrafiken är under all kritik. Ensamarbetet för ombordpersonalen är exempel på sådant som gör medarbetarna väldigt utsatta. Händelser som rör hot och våld mot tågpersonal har fördubblats sedan 2012 – varje dag hotas fyra tågvärdar i Skåne. Istället för repressiva lösningar i form av väktare och andra övervakningssystem behövs satsningar på en hållbar arbetsmiljö. Genom att ta tillbaka alla delar av kollektivtrafiken i egen regi kan vi hitta lösningar för att säkerställa personalens arbetsmiljö och passagerarnas nöjdhet. När avtalen löper ut bör regionen ta tillbaka även driften i egen regi. Detta kommer leda till investeringsbehov i första ledet, men på sikt leder detta troligen till att regionen kan arbeta mer effektivt utan de mellanskillnader som idag försvinner till alla olika leverantörer som sköter olika delar av kollektivtrafiken. Fram tills ett återtagande kan ske måste dagens avtal med privata aktörer skrivas om så att force major inte gäller för fackliga konflikter. Med dagens avtal är stora delar av de fackliga konfliktvapnen näst intill verkningslösa.

Sjuktransporter och färdtjänst för alla med behov

Sjuktransporterna borde organiseras i offentlig regi tillsammans med ambulansverksamheten. Målet för verksamheten är att alla som är i behov av sjuktransport ska kunna få det på ett smidigt och tryggt sätt både utifrån patientens och verksamhetens behov och inte orsaka onödigt lidande eller stress. På en rad områden fungerar sjuktransporterna fortfarande inte tillfredsställande. De utredningar som gjorts tecknar en dyster bild av organisationen kring sjuktransporter. Fortfarande sker alltför många sjuktransporter med ambulans istället för med serviceresor då beställningen av ambulans upplevs fungera smidigare. Det innebär inte bara slöseri med resurser utan riskerar också att innebära brist på ambulanser. Att ha två parallella system för bokning och genomförande av sjuktransporter är inte ändamålsenligt.

Färdtjänsten inom Region Skåne har länge levererat en otillfredsställande service. Ett problem rör samordningen där alltför många och ibland svårt sjuka patienter fortfarande vittnar om resor kors och tvärs för att hämta upp andra patienter. Detta leder till stor frustration hos resenären men också till att dyr vårdtid inte utnyttjas optimalt då man tvingas vänta på patienter vars resa inte fungerat. Det är positivt att beställningscentralen återgått i offentlig regi, och det är något som bör utredas även kring driften av färdtjänsten. I dagsläget behöver kraven på utbildning höjas gentemot de entreprenörer som kör färdtjänsten för att höja kvaliteten för de som behöver färdtjänst.

Ekonomiska förutsättningar

Kollektivtrafiknämndens regionbidrag ökas med totalt 292,1 miljoner kronor och uppgår till 3161,4 miljoner kronor. Uppräkning med anledning av LPIK sker med 86,1 miljoner kronor. Därutöver tillförs nämnden ett ökat anslag på 206 miljoner kronor.

Nämnden åläggs inget effektiviseringskrav och det besparingskrav om 15 miljoner kronor som ålades nämnden för år 2020 i föregående års budget tas bort.

  • -Att Region Skåne under 2020 utreder hur alla pensionärer i Skåne ska kunna åka kollektivt utan avgift;
  • Att Region Skåne under 2020 stegvis börjar fasa ut avgifterna för barn och unga;
  • Att Region Skåne under 2020 genomför en analys av brister och utvecklingsbehov i det nya betalsystemet för att öka tillgängligheten för alla som reser med den skånska kollektivtrafiken;
  • Att Region Skåne under 2020 utvecklar samverkan med kommuner, föreningsliv och berörda i planeringen av kollektivtrafiken; 
  • Att Region Skåne under 2020 tillsätter ett pilotprojekt om jämställt resande;
  • Att Region Skåne under 2020 avskaffar förstaklassavdelningar på tågen och gör om dem till tysta avdelningar. 
  • Att Region Skåne under 2020, när avtalen för tågdrift löper ut återtar driften i offentlig regi;
  • Att Region Skåne under 2020 tillsätter en översyn med mål att hitta lösningar på de stora organisatoriska problem som upplevs av patienter och personal avseende sjuktransporter och färdtjänst;
  • Att Region Skåne under 2020 på fordon under Skånetrafiken övergår från att upplåta ytor för reklam till platser för information om regionala kulturevenemang;