Ett Skåne för alla – inte några få

Jämlika samhällen är en förutsättning för alla människors frihet. Det är när vi tillsammans ser till att välfärden och samhället ställer upp för oss alla och envar som vår individuella frihet växer. Vänsterpartiet vill bygga ett Skåne för alla – inte bara för de rikaste.

Idag ser vi att utvecklingen går åt fel håll. Ojämlikheten växer i takt med att de allra rikaste människornas förmögenheter blir allt större. Det syns också i hur människor mår och hur folkhälsan utvecklas. Vem du är, vilken utbildning du har, hur stor inkomst du har, om du har ett arbete eller inte spelar idag allt större roll för hur ditt liv kommer att te sig. Skillnaderna i Skåne är orättfärdigt stora mellan människor, mellan kommuner.

Vänsterpartiet vill bygga jämlikhet. För att lyckas med det krävs satsningar på en bra arbetsmarknad, en jämlik sjukvård, en skola som ser varenda unge. Detta görs inte i en handvändning, men det är genom att se hur samhället som helhet hänger ihop och satsa i varje del som vi kan vända trenden och bygga ett jämlikt samhälle.

Sjukvård

Vänsterpartiet slår vakt om en sammanhållen offentlig hälso- och sjukvård. Det är garanten för att alla människor ska få tillgång till en sjukvård utifrån behov snarare än lönsamhet. Rätten till hälsa och sjukvård är grundläggande. Det är när samhället gemensamt tar ansvar för vården som behoven sätts i centrum.

Att välja jämlikhet för alla framför valfrihet för de få

Att privata vinstintressen tillåts etablera sig i välfärden och att gemensamma skattemedel går till företagsvinst istället för att återinvesteras i den gemensamma verksamheten är en extrem lösning som få andra länder har infört. Vi menar att alla skattemedel som går till Region Skånes verksamheter ska användas till drift och utveckling av verksamheten och att vinstintresset ska bort. Den valfrihet som utlovas i exempelvis vårdval utgör en etableringsfrihet för företag – som då framförallt har valt att etablera sig i socioekonomiskt välmående områden där vinsten är som högst. Det ger inte större valfrihet för den majoritet av invånarna som inte bor i dessa områden. Regionens laga ansvar är att tillhandahålla en god och jämlik vård utifrån behov.

Granskningar från bland annat Riksrevisionen visar att det är sjukare personer som söker sig till de offentliga vårdcentralerna än till de privata. De offentliga vårdcentralerna får därmed en tyngre patientgrupp att ta hand om. Vårdvalet skadar allvarligt jämlikheten i vården när efterfrågan snarare än behov tillåts styra: resurser omfördelas från mer sjuka till mindre sjuka och köer växer för de med livshotande tillstånd. Trots att Region Skåne har viktat ersättningarna så att större vårdtyngd ger högre kostnadsersättning har utvecklingen inte påverkats nämnvärt. Det framstår också alltmer tydligt att vårdvalens taklöshet innebär att dessa i princip har fri dragningsrätt medan övrig verksamhet ständigt tvingas till nya besparingar. I Vårdanalys rapport Vårdval och jämlik vård inom primärvården från 2015 framgår att det med nuvarande avtalsformer tyvärr saknas förutsättningar för en systematisk jämförelse av vårdkontakters innehåll och fördelning utifrån patientkategori mellan privata och offentliga vårdgivare. Givet en sådan drastisk kostnadsökning från den privata vårdsektorn bör det rimligtvis vara möjligt att jämföra ägandeformerna med avseende på jämlik vård.

De privata vårdvalen är kostnadsdrivande, därför är det bra om ersättningar till privata aktörer inom sjukvården överlag sänks. Utförsäljning av operativ verksamhet minskar dessutom utbildningstillfällen för personal under utbildning, så som välbehövda specialistsjuksköterskor och specialistläkare. Vårdvalen riskerar att på sikt underminera regionens kompetensförsörjning, något man sett i andra vårdvalsutsatta landsting och regioner. De specialiserade vårdvalen bör återtas i offentlig regi – för sjukvårdens, patienternas, ekonomins och demokratins skull.

Landstingens kostnader för privata digitala vårdtjänster har ökat kraftigt senaste året, fastän den tidigare applicerade utomlänstaxan efter omfattande kritik sänkts betydligt. Genom riktade reklamkampanjer skapas vårdbehov för enkla självläkande tillstånd såsom förkylningar och förskrivning av icke-receptbelagda läkemedel. Patienterna får snabbt vård för icke-akuta ärenden medan landstingen får stå för patientavgifterna. Istället för att avlasta den ordinarie vårdcentralen eller minska väntetiden för den multisjuka äldre patienten riskerar detta att leda till överproduktion av vård och skenande kostnader för en redan underfinansierad primärvård. Det är centralt att nätläkarnas framfart regleras nationellt, men innan det är på plats behöver regionen skärpa reglerna för marknadsföring i de egna regelböckerna.

Istället för att se den undanträngning som de taklösa vårdvalen innebär för sjukvården i Skåne har Alliansen under 2019 satt igång flera nya utredningar om nya vårdval, och i Alliansens förslag till budget för 2020 aviseras ytterligare flera. Vi vill göra tvärtom. Långsiktigt finns ingen annan lösning än att ta bort vårdvalen och stärka den offentliga vården. På kort sikt krävs att regionen ställer samma krav på privata verksamheter som på verksamheter i egen regi. De specialiserade vårdvalens kostnader ökar stadigt och detta utan att en behovsbedömning görs, det är därför viktigt att införa volymtak för samtliga avtal samt att titta på hur ett remisskrav skulle kunna införas. Andra regioner i Sverige har redan infört tak på specialiserade vårdval, det borde Skåne också göra.

Satsa på bättre folkhälsa – för en jämställd och jämlik region

Det är inom det förebyggande och uppsökande arbetet som regionen kan öka jämlikheten. Ett gott folkhälsoarbete sker främst genom samhälleliga insatser. Faktorer som påverkar hälsa är många, t.ex. arbetssituation, utbildning, inkomst, inflytande och boende. Att ha en stark eller svag hälsa beror ofta på vilken klass man tillhör och vilka förutsättningar som samhället skapar.  Därför måste folkhälsoperspektivet genomsyra all verksamhet i Region Skåne.

Bättre folkhälsa kräver ett gott förebyggande folkhälsoarbete och enligt HSL ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Privata vårdgivare har minimalt intresse för förebyggande arbete och utbildning då det varken genererar vinst eller fler patienter. Tills dess att vårdvalen skrotas behöver privata vårdinstanser tvingas till att agera lagenligt.

En behovsstyrd vård och ett brett folkhälsoarbete gynnar jämlikheten. Det är inte de med vassast armbågar som ska ha tillträde först utan de med störst behov. Det behövs ordentliga satsningar på bland annat förebyggande hälsovård riktad mot grupper man vet har större behov av sjukvård men som inte alltid söker sig dit självmant. För att nå en jämlik och jämställd hälsa är det också viktigt att sjukvården styr mot en jämlik och jämställd vård. Regionen behöver stärka arbetet med jämställdhetsanalyser och betona vikten av forskning som tar sikte på jämställdhet och jämlikhet.

Jämlik anhörigvård med stöd

I Sverige har de frivilliga och ofrivilliga anhörigvårdarna ökat dramatiskt under de senaste åren till följd av neddragningar i sjukvård och hemtjänst. Över 150 000 personer, varav en övervägande andel kvinnor, har gått ner i arbetstid eller slutat arbeta helt för att vårda en anhörig. Detta är en direkt konsekvens av brister i välfärden och en jämställdhetspolitisk tillbakagång. Situationen förstärker också den ojämlikhet och de klassorättvisor som redan finns i samhället. Studier visar att kännedom om anhörigstöd är lägre i grupper av människor som invandrat till Sverige. Det pekar på en ojämlikhet som behöver åtgärdas. Den med tillräckligt hög inkomst kan betala någon annan för att utföra vården medan den med längre inkomst inte har någon annan möjlighet än att gå ner i tjänstgöring eller sluta helt vilket i förlängningen leder till ekonomisk utsatthet och lägre pension. Både regionen och kommunerna i Skåne måste ta sitt ansvar både i att stödja de anhöriga som vill vårda och i synnerhet i att se till att välfärden räcker till för de som behöver sjukvården och omsorgens resurser.

Våld i nära relationer och sexuella trakasserier

Alla har rätt till ett liv fritt från våld. Våld i nära relationer klassas idag som ett folkhälsoproblem där kvinnor och barn är de främst utsatta. Region Skånes ansvar ligger både i att upptäcka, förebygga och behandla följder av våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor och barn. Arbetet ska ske i möte med sjukvård och tandvård, i planering av trygga miljöer och i samverkan med kommuner, socialtjänst och i berörda fall skolor. Resurser riktas särskilt till implementeringen av regionens framtagna riktlinjer mot våld i nära relationer där arbetet med särskilt utsatta grupper betonas. Detta är ett arbete som även behöver genomsyra arbetsmiljöarbete i regionen, ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier eller våld på sin arbetsplats.

Kvinnors psykiska hälsa

Kvinnors psykiska ohälsa är ett samhällsproblem vars lösningar behöver prioriteras. Ångestproblematik och utmattning har ökat och utgör i växande grad anledningar till sjukskrivning för kvinnor idag. Om man har drabbats ska det finnas hjälp att få utan långa väntetider. Kvinnors psykiska ohälsa beror ofta på en arbetsmiljö som inte fungerar, men också på den ojämställdhet som finns i samhället där kvinnor tar ett större omvårdande ansvar både på arbetet och i hemmet. Snabba insatser utan långa väntetider är viktigt för den enskilda, och för samhället är det avgörande att utvecklingen mot ett mer jämställt samhälle går snabbare. 

Regionen som arbetsgivare

Regionen är Skånes största arbetsgivare med drygt 35 000 anställda. Som arbetsgivare bär Region Skåne ansvar för var och en av de anställda och det är ett viktigt ansvar när den kris vi ser i sjukvården nationellt till stora delar är en personalkris. Region Skåne ska vara ett föredöme som arbetsgivare genom att erbjuda bra grundlöner, god arbetsmiljö och en stabil löneutveckling.

Trettio timmars arbetsvecka med bibehållen lön

Vänsterpartiet vill att Region Skåne lär av de framgångsrika exempel som gjorts med arbetstidsförkortning inom sjukvård och omvårdnad. På operationsavdelningen i Mölndal lade man in två sextimmarspass per dag för operation istället för ett åttatimmars. Det gav fler tillgängliga operationstider, fler utförda operationer och kortade patientköerna. Personalen blev mer utvilad och orkade mer och de fick fler kollegor när tidigare problem med att fylla vakanser var som bortblåsta trots fler tjänster. På Svartedalens äldreboende i Göteborg gavs mer tid till de boende med sextimmarsdagar, aktiviteterna blev fler och de anställda trivdes bättre. Sex timmars arbetsdag fungerar med andra ord som ett verktyg för att korta köer och förbättra kvalitet och kontinuitet inom vården, förutom att det ger mer fritid och tid för återhämtning för personalen.

Det är dags att Region Skåne inleder resan mot 30 timmars arbetsvecka. Det bör påbörjas på de arbetsplatser som är hårdast drabbade av sjukskrivningar och hög personalomsättning. Arbetstidsförkortning är en långsiktig lösning som är bra både för personalen och för patienterna. Runt om i de svenska landstingen ser vi hur försök med arbetstidsförkortning leder till strålande resultat: lägre sjukskrivningstal, högre kapacitet på operationsavdelningar och en högre trivsel bland personalen. Som ett första steg kommer arbetet inledas med att förkorta arbetstiden till 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön på 10 avdelningar i Region Skåne under 2020.

Rätt till heltid, möjlighet till deltid

Alla anställda ska ha rätt till arbete på heltid eller till önskad tjänstgöringsgrad, vilket ska framgå redan i utannonseringen av lediga tjänster. Region Skåne ska aldrig utlysa deltidstjänster.

Att inte ha inflytande över sin arbetstid är en starkt bidragande faktor till ohälsa. Korttidsvikariat och timanställningar ska minimeras. Brutna scheman ska inte förekomma och helgtjänstgöring i ett rullande schema ska ske högst var tredje helg. Nattpersonalens arbetsmiljö ska förbättras och göras mer attraktiv. Idag arbetar många av sjukvårdens medarbetare frivillig deltid. Dessa personer betalar idag sin egen arbetstidsförkortning för att regionen inte kan tillhandahålla en arbetsmiljö som gör att de orkar arbeta heltid.

Jämställda löner – en fråga om ekonomisk självständighet

Under 2020 ska en lönekartläggning göras som ett första steg för att nå målet om att höja lägstalönerna i regionen till 28 000 kronor i månaden. En stor andel av våra medarbetare ligger i dagsläget långt under det beloppet. Det är orimligt. Den lön regionen erbjuder ska gå att leva ett ekonomiskt självständigt liv på och satsningen syftar på sikt till att uppvärdera de kvinnodominerade yrkesgrupperna. Det ska inte vara ett måste att s ha en partner med inkomst för att kunna få privatekonomin att gå runt.

Det är också viktigt att all personal i regionen har en löneutveckling som är kopplad till kunskap och kompetens och inte till hur många gånger man orkar byta arbetsplats. Idag ser vi en snedvriden situation där personal som har varit trogen sin arbetsplats länge kan ha löner som ligger betydligt lägre än nyrekryterad personal som har bytt arbetsplats upprepade gånger.

Regional utveckling

Det regionala utvecklingsuppdraget är stort. Det rymmer bland annat arbetsmarknadsutveckling, en klimatsmart utveckling i regionen och en infrastruktur för framtiden. Skåne är en av de regioner i Sverige som har lägst sysselsättningsgrad. Region Skåne behöver hitta vägar för att få fler i arbete. Regionen har en nyckelroll när det gäller att bygga samman Skåne genom infrastruktursatsningar och bevarandet och utbyggnaden av viktig samhällsservice för att möjliggöra för alla skåningar att bo och verka i hela länet. Regionen har också ett stort ansvar i att möta klimathotet som hänger över oss. 

Positiv samverkan med idéburen sektor

Region Skånes idéburna sektor är stor, vital och mångfacetterad. Genom att ta tillvara den innovationsrikedom som finns hos idéburna organisationer kan man i Skåne delta i en uppsjö av aktiviteter, samarbeten och kreativa processer. Överenskommelsen med den idéburna sektorn är viktig att utveckla, men samtidigt är det viktigt att inte välfärden lämnar över ansvaret till ideella krafter – det är samarbete som behövs, inte att den ideella sektorn övertar uppgifter som ingår i välfärdens offentliga åtagande.  

I samverkan med den idéburna sektorn i dess fulla bredd är det viktigt att tillsammans arbeta för att föreningsliv och aktiviteter är tillgängliga för så många som möjligt och att verksamheterna präglas av jämlikhet och jämställdhet.

Kollektivtrafik

Vi vill ha en kollektivtrafik att lita på. Det ska finnas möjlighet för alla skåningar att åka dit de behöver med kollektivtrafiken utan att begränsas av ekonomiska eller geografiska förhållanden. Avstånden i Skåne är inte särskilt stora, men det finns ändå platser där folk bor eller arbetar som inte kan nås med kollektivtrafik. Detta vill vi ändra på. Folk ska för det första kunna bo överallt i Skåne och ändå ha full tillgång till den samhällsservice som regionen erbjuder, oavsett om det är kollektivtrafik, sjukvård eller kultur. För det andra är det ur hållbarhetssynpunkt centralt att fler åker kollektivt istället för att köra bil. Med en effektiv och tillgänglig kollektivtrafik kan vi förmå fler att ställa bilen till förmån för buss eller tåg.

Jämställt och jämlikt resande

Kollektivtrafikplanering i Skåne är komplex då trafiken behöver kunna möta många olika behov samtidigt. Under många år har fokus legat på att skynda upp processer och strömlinjeforma resandet vilket har lett till en trafik som tar alltför lite hänsyn till äldre resenärer, barnfamiljer och tillgänglighetsanpassningar. På många håll finns ett behov av närmast servicetrafik med många stopp, luft i tidtabellen för att komma till sin plats även med rullator och ett helt annat tempo: en trafik som har andra resenärer i fokus än arbetspendlaren som åker mellan olika större städer.

Jämställdhetsintegrering är ett arbetssätt som ska användas inom alla verksamheter. Region Skåne ska vara ett föredöme i en sådan process. Ett utvecklingsområde ur den aspekten är stadsbusstrafiken. Trots att det till största del är kvinnor som reser kollektivt är stadsbusstrafiken anpassad till mäns rörelsemönster och arbetsscheman. Mäns resande sker oftast från punkt A till punkt B medan kvinnor oftare har flera stopp på vägen. Dessa resor är lika förutsägbara som de mellan hem och arbetsplats- trots det tas de inte lika stor hänsyn till. Tidsmässigt är de flesta befintliga turer koncentrerade till rusningstid och utgår från kontorstid. Kvinnors restider ser ofta annorlunda ut, obekväma och oregelbundna arbetstider är vanligare vilket kollektivtrafiken behöver ta hänsyn till. Man behöver även ta hänsyn till trygghetsaspekter, t.ex. trygga resor hem när det är mörkt. Därför behöver även tidssättningen på stadbusstrafiken ses över för att bättre passa kollektivtrafikens mest frekventa resenärer.  För att synliggöra och tillgodose resandebehoven i Skåne vill Vänsterpartiet att Skånetrafiken aktivt arbetar med jämställdhetsintegrering i sin verksamhet.

Att kunna ta sig till buss- och tågstation på ett tryggt sätt är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi vill därför se cykel- och gångvägar till samtliga nyckelstationer – även för personer bosatta en bit utanför centralorten. Säkra cykelleder både för vardagsnytta och med möjlighet till längre turer i det skånska landskapet ska byggas ut och möjligheter att ta med cykel inom kollektivtrafiken stärkas. Att kunna cykla till stationen med barn, gå med rollator eller på annat sätt få möjlighet att säkert ta sig in till centralorten vid sidan om tung och snabb trafik ger lugnare, tryggare medborgare som hellre väljer kollektivt resande.

Idag lever fortfarande förstaklassplatserna kvar på vissa tåg. De är en rest av ett annat samhälle: förstaklassplatserna bör göras om till tysta kupéer. Idag är det ofta trängsel på tågen medan förstaklassvagnarna står tomma. Om vi på riktigt vill utveckla en modern och välfungerande kollektivtrafik behöver alla utrymmen på tågen kunna komma alla till del.