Införandet av vårdval inom den skånska barn- och ungdomspsykiatrin har blivit en hett omstridd fråga – personal, patientgrupper och regionens interna utredning avråder från att vådvalsutsätta BUP. Alliansen valde att trots detta gå vidare med förslaget – men stoppas nu av fackliga krav på central förhandling.

I veckan gick Alliansen i Skåne ut i en debattartikel med rubriken ”Alliansen lyssnar på medarbetarna”, som handlar om att ha dragit tillbaka förslaget att vårdvalsutsätta specialistvården inom öron-näsa-hals. Samma vecka skriver chefsöverläkarna för samtliga skånska psykiatriska kliniker ett vädjande inlägg i Sydsvenskan om att inte driva igenom vårdval för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

I en kommentar konstaterar Gilbert Tribo (L), ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden, att ”utredningen har frågat verksamheten som inte tycker att det är bra, men här väljer vi att gå vidare”.

Det verkar vara slut med att lyssna på personalen. Barn- och ungdomspsykiatri ska i Alliansens värld öppnas upp för privata vårdföretag oavsett om det bedöms som lämpligt eller inte.

Den främsta anledningen till varför man vill låta barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) gå över till privata utförare sägs vara att man vill korta köerna.

Att barn och unga kan få vänta orimligt länge på att få hjälp råder det ingen tvekan om, främst på grund av brist på resurser, brist på vårdplatser och rekryteringssvårigheter.

Den skånska psykiatrin har i sin helhet varit en av de delar av sjukvården som drabbats hårdast av besparingsivern. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan hos unga, en starkt utsatt grupp.

För oss i Vänsterpartiet är svaret solklart: barn- och unga som drabbats av psykisk ohälsa ska inte kastas ut i en privatiseringskarusell. De ska inte tvingas vara del i ett experiment där regionen varken kan garantera tillgång till vård eller rimlig hushållning med skattebetalarnas pengar. Lyssna på personalen, patienterna och befolkningen. Det får vara nog med illa genomtänkta privatiseringar.

Region Skåne har genomfört en utredning kring eventuella följder av vårdval enligt Lagen om valfrihet (LOV). Utredningen visar på stora risker. Om hela psykiatrin skulle vårdvalsutsättas varnas för risk för organisationskris. Vid vårdval för enskilda delar av psykiatrin – så som för BUP – varnas för negativa effekter på slutenvården och stora risker för undanträngningseffekter.

Det skulle innebära att de barn som har resursstarka föräldrar som kan navigera i systemet får lättare att komma till vård. Vård ska ges efter behov, inte efter hur högt man orkar eller förmår skrika.

Detta är ett förslag som riskerar att de svårast sjuka barnen trängs undan. Samverkan med kommuner, med socialtjänst, med habilitering, elevhälsa m.m. försvåras när deltagarna ska bli fler. Samverkan behöver utvecklas, inte försvåras och försämras.

Chefsläkare och medicinsk rådgivare inom psykiatrin avråder i rapporten från ytterligare vårdval inom öppenpsykiatrin, både för barn och vuxna.

Nackdelarna överväger menar de. Strategiska rådet för psykisk hälsa avråder. Vid dialogmöten inför vårdvalsalternativet ställde de sig frågande till hur ett vårdval skulle lösa problemet med kompetensbrist. I sin debattartikel varnar skribenterna bland annat för katastrofala effekter på läkarbemanningen på BUPs akutverksamheter.

Som chefsöverläkare med yttersta ansvar för patientsäkerheten skriver de att mer pengar till den befintliga vården hade varit en lösning som både hade varit bättre och kostat skattebetalarna mindre pengar.

Den slutgiltiga rekommendationen i regionens egen utredning säger att det går att genomföra vårdval, men det är inte lämpligt.

Man pekar på undanträngning av de svårast sjuka, för de med nedsatt autonomi. Det är en uppenbar risk att dem hamnar i kläm.

Dessvärre är det ofta på grund utav just sjukdom eller funktionsnedsättning som BUP behövs. Att dessa grupper riskerar att få svårare att få den vård de är i behov av kan knappast ses som ett gott incitament för vårdval.

Förutom de uppenbara patientsäkerhetsriskerna, personalens och patientorganisationernas uttalade avrådan, riskerar man dessutom att vårdvalet gör vården dyrare för skattebetalarna utan att göra vårdverksamheten mer jämlik eller behovsanpassad.

För Vänsterpartiet Agneta Lenander, Sara Svensson och Peter Ahlbom.

Jämlik tillgång till vård – ett ansvar som ligger på regionen att tillhandahålla genom Hälso- och sjukvårdslagen – kan inte garanteras när privata utförare är fria att etablera verksamhet var de vill. Då de behöver hög tillgång till patientgruppen för att göra vinst tenderar detta att bli i storstadsområden.

Även chefsläkarna oroar sig för att barn och unga i östra Skåne skulle lämnas utan någonstans att vända sig.

För oss i Vänsterpartiet är svaret solklart: barn- och unga som drabbats av psykisk ohälsa ska inte kastas ut i en privatiseringskarusell. De ska inte tvingas vara del i ett experiment där regionen varken kan garantera tillgång till vård eller rimlig hushållning med skattebetalarnas pengar. Lyssna på personalen, patienterna och befolkningen. Det får vara nog med illa genomtänkta privatiseringar.

Beslutet skulle ha fattats på möte med den regionala Hälso- och sjukvårdsnämnden på torsdagen den 23/1. Nu skjuts beslutet preliminärt upp till nämndens nästa möte 6/2.

Sara Svensson, regionråd Vänsterpartiet i Skåne

Agneta Lenander, representant för Vänsterpartiet i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Peter Ahlbom, representant för Vänsterpartiet i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Källor omnämnda artiklar:

Vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne får katastrofala effekter.

Trots riskerna: Alliansen går vidare med fritt vårdval till barn- och ungdomspsykiatri