[TOC]

Reflektioner kring nybygget och renoveringen av Helsingborgs sjukhusområde

Under de senaste åren har Region Skåne tagit tag i ett enormt eftersatt underhåll av gamla sjukhusbyggnader. Regionen bygger bland annat nytt i Malmö (NSM), planerar för byggnationer i Lund (NSL), planerar för nybyggen i Hässleholm (Forth) och har sedan 2012 beslutat och genomfört renoveringar och nybyggnationer i Helsingborg (NSH). Sjukhusbyggnader är komplicerade byggnader, att man nu har renoverat samtidigt som verksamheten ska rulla i Helsingborg har gjort det hela ännu svårare. Det har fått stora effekter på arbetsmiljön, försvårar för byggarna, och påverkar patienterna.  I Helsingborg är en hel del klart och har blivit bra, samtidigt som stora delar av bygget har varit stoppat sedan början av 2019.

Situationen med ett enormt upprustningsbehov är liknande i hela Sverige. Sjukhusen runt om i vårt land börjar överlag bli gamla och upprustningsbehoven är växande i takt med att sjukvården utvecklas och kraven på annan teknisk utrustning växer, precis som i andra delar av välfärdens infrastruktur.

I Helsingborg har det funnits oroande signaler om hur bygget går under det senaste året och i mitten av augusti kom så den stora revisionsrapport som PWC har fått i uppgift att ta fram, sedan regiondirektören Alf Jönsson stoppade bygget i början av 2019. Sedan 2014 har jag varit ledamot i de parlamentariskt sammansatta beredningar som har arbetat med investeringsfrågorna i regionen. Revisionsrapporten lyfter fram många av de brister som jag har anat under det senaste året.

Revisionsrapporten upprör. Vi som sitter i den politiska beredningen har inte fått ta del av underlaget som pekar på en mycket högre slutsumma för projektet än vad det finns politiska beslut på. Skillnaden i vilka siffror vi som politiker har sett uppgår till över 4 miljarder kronor. Vad är det som har gått snett? Vad kan man lära av denna situation?

En sak som är oerhört viktig är att hålla fast i det man har tagit beslut om politiskt. I fallet med Helsingborg så menar jag att det har varit ganska otydligt från början och det har ändrats över tid, speciellt i takt med att projektet tagit lång tid och verksamheterna förändras och utvecklingen går framåt. En annan central del som revisionsrapporten lyfter fram är vikten av att ha en bra gedigen organisation för så här stora byggprojekt. Där har regionen brustit och där behövs verkligen ett omtag framöver. Det som också är centralt är insynen, tilliten och öppenheten i en offentlig organisation. Det är skandalöst att politiken har undanhållits från information om att budgeten inte håller och att byggprojektet omgärdas av osäkerhet kring vad som är teknisk möjligt att genomföra. Arbetsplatskulturen/erna har tydligen varit sådan att saker har stoppats från att nå de högsta beslutande församlingarna som den politiska beredningen, regionstyrelsen och i förlängningen regionfullmäktige. Där behöver regionen rensa ut all tystnadskultur och ersätta med öppenhet. Det är fruktansvärt upprörande att politiken inte har fått ta del av kalkyler som visar att budgeten diffar på mer än 4 miljarder kronor. Det är skattebetalarnas pengar som det här handlar om.

Slutligen är det inför kommande renoveringar både i vården men även i offentlig sektor generellt viktigt att fundera över konsekvenserna det får att renovera i gamla byggnader och bedriva vård/verksamhet samtidigt. Ibland är det tvunget, ibland är det värt det, men ibland kanske det är så att ingreppet i byggnaderna är så stora att man behöver utreda nybygge på bar mark.  

Under det kommande året kommer bygget i Helsingborg genomgå stora kartläggningar kring behov och vad som behövs i de nya byggnaderna som ska uppföras, för att sedan starta om och byggas klart. Denna historia slutar inte med revisionsrapporten utan nu inleds ett stort politiskt arbete med att göra om och göra rätt och se till att få en gedigen organisation på plats. Hör gärna av er om ni vill diskutera eller om ni har frågor.

Sara Svensson

Processen över tid

Mars 2010: Regionstyrelsen fastställer ett uppdrag om att ta fram en utvecklingsplan för sjukhusområdet i Helsingborg. Beslut om om- och tillbyggnad av Helsingborgs lasarett fattas sedan i bred politisk enighet över blockgränserna.

2012: Byggnadsplanen för ombyggnation av lasarettet tas fram. Ombyggnationen omfattar 74 000 kvm och nybyggnation på 46 000 kvm och beräknas kosta ca 2 miljarder.Satsningen görs för att renovera och bygga för neonatalvård, barnmottagning, samlad psykiatri, förbättrad vårdhygien, bättre vårdmiljöer och fler vårdplatser. Frågor uppstår bl.a. kring takhöjden i det som ska komma att bli operationsavdelningen.

April 2014: Ombyggnationen startar med invigning av moderata regionrådet Pia Kinhult. Bygget beräknas efter revision kosta 4,3 miljarder kr.

Hösten 2014: Budgeten justeras till 5,3 miljarder kr.

2016: En utökad byggplan klubbas i det skick som sedan låg till grund för de fortsatta ombyggnationerna. Ytterligare knappa två miljarder skjuts till i budget till en ny beräknad helhet på 6,1 miljarder. Frågor kring bl.a. operationsavdelningens utformning framfördes inte mellan verksamhetsnivå och politisk nivå.

2017-2018: Dåvarande sjukhuschef slår larm om att byggplanen inte täcker de behov som operationsavdelningen behövde avseende lokaler och ventilation. Huvudprojektledaren ansåg att operationsavdelningen gick att bygga enligt den ursprungliga planen. Skriftlig rapportering på ett byggmötet visar oro kring budget och att byggnadsinventeringarna skulle överstiga de tilldelade 6,1 miljarderna.

Våren 2018: Spaden sätts i marken för byggstart av nybyggnationerna. Hela nybygget beräknas vara klart 2022 och projektet beräknas avslutas 2025.

Hösten 2018: Regionstyrelsen får besked om att byggnadsplanen behöver ritas om. Personen som då var sjukhuschef kritiserade projektet för brist i kommunikation mellan sjukvården och byggprojektet.

Vinter 2018: En ny kalkyl för kostnaderna av sjukhusbygget tas fram och landar på 10,2 miljarder. Detta framförs inte till den politiska ledningen.

14 mars 2019: Region Skåne pausar byggandet på grund av ”byggnadstekniska problem”. Alf Jönsson, regiondirektör och högsta tjänsteperson inom regionen anser inte att bygget bör fortsätta. Huvudprojektledaren var inte enig utan ansåg att bygget borde fortgå. Avloppen var i sämre skick än vad man trott, schakt behöver byggas om och avdelningar som var tänkta att stanna kvar i sina lokaler under ombyggnationen tvingas flytta ut. Kritik från sjukvårdsverksamheten pekar på problem med lokaler och flöden mellan avdelningarna för operation, akutvård och intensivvård. En oberoende aktör ges i uppdrag att genomföra en granskning av hela byggprojektet som ska redovisas till den politiska styrningen i en revisionsrapport efter sex månader.

27 september 2019: revisionsrapporten redovisas för regionstyrelsens arbetsutskott. Den riktar skarp kritik mot hur byggprojektet förvaltats samt pekar ut brister i kommunikation mellan olika processnivåer som en avgörande faktor för att byggets kostnader skenar. Summan på 10,2 miljarder anses inte relevant då den beräknats på den gamla byggplanen och en ny behöver tas fram. En uppskattning ger att slutsumman då kommer landa på ca sju miljarder.

Framöver:

Oktober 2019: Regiondirektör Alf Jönsson ska presentera ett nytt förslag på hur organisation kring regionens fastighetsfrågor styrs.

Januari 2020: En ny byggplan ska presenteras för att ta vidare ombyggnationen av Helsingborgs lasarett.

Troligen kommer dessa datum att skjutas fram.

Text: Emma Eliasson Åström