Ordförande, förtroendevalda, åhörare och media. Tack för ordet.

Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets budgetmotion.

Vi står just nu inför ett helt nytt sätt att arbeta, vi behöver ställa om till en nära vård. Vi behöver stärka vården kring de äldre. Vi behöver hitta arbetssätt att i ett tidigt skede hitta patienter med annalkande demenssjukdom och därigenom kunna stärka upp skyddsnätet tillsammans med kommunerna och mobila team. Vi behöver stärka psykiatrin med psykiatriambulans och förhoppningsvis permanenta detta projekt, vi behöver fler vårdplatser för att ingen ska behöva skrivas ut för tidigt för att någon annan som är sjukare behöver vårdplatsen.

Vi blir fler, äldre och lever längre. Alla kommuner har skrivit under HS-avtalet. Men genomförandet går trögt, de lägst hängande frukterna har skrivits in i vårdformen, de som bor på särskilt boende. Inte de som bor hemma, överskjutningen av ansvaret på ev anhöriga är stor, därför är vi glada för att den utredning av de anhörigas situation som länsstyrelsen gett oss pengar för ska genomföras. Men vi behöver göra mer och det arbetet behöver vi göra tillsammans, med patienterna, med de anhöriga, med vårdcentralerna och kommunerna.

För inte vill väl vi att multisjuka äldre ska vänta timme ut och timme in på en vårdplats, eller förflyttas till ett närsjukhus mitt i natten som sker idag. De brister på tillgänglighet, brister på vårdplatser, köer handlar om en personalkris. Vårt varumärke som arbetsgivare.

Efter att jag läst samtliga budgetförslag, slås jag av den enorma tilltro till personalens förmåga att trolla med knäna.

De/vi ska arbeta förebyggande, omorganisera, fixa digitaliseringsinförandet, arbeta personcentrerat, effektivt, nära, utbildande, kompetensförstärkande, kökortande, minska vårdskador, registrerande, tillgänglighetsökande, fasa ut hyrpersonal osv osv, men det ska inte anställas fler, det får inte kosta mer utan det ska effektiviseras.

Det är långa önskelistor. Väldigt långa.

28.8 dagar. Det är så många dagar varje undersköterska är hemma från jobbet.

20 dagar, är så många dagar alla sjuksköterskor är sjuka.

10 dagar, är läkarna sjukfrånvaro.

Det är siffrorna på en ojämställd arbetsgivarpolitik, på en omodern arbetsgivarpolitik. Hur kan vi en acceptera att detta fortgår år efter år, med marginella skillnader.

I årsarbetare är det 900 undersköterskor, 785 sjuksköterskor och 263 läkare.

Tänk om ni i alliansen istället lagt er incitamentssatsning på att sänka sjuktalen. Istället för att piska redan trötta medarbetare. Tänk vilket resultat det kunnat bli, och långsiktigt.

Tänk om ni lagt incitamentspaketet på att bli en attraktiv arbetsgivare. Då hade vi på riktigt kunnat få en tillgänglig vård, med minskade köer. Istället för att bedriva en slit och släng politik med våra medarbetare.

Det här är en viktig jämställdhetsfråga som väldigt många blundar för.

Tänk om vi lagt resurser på att sänka personalomsättningen. Vi har verksamheter med en omsättning på 20%. Siffrorna borde vara 6-8.%. De som drar är de som har en gynnsam arbetsmarknad, de som stannar kvar är de som får betala det högsta priset.

Vi i Vänsterpartiet har lagt en budget för att stärka medarbetarnas arbetsmiljö, med arbetstidsförkortning och jämställda löner. En budget för att sänka sjuktalen, och förebygga ohälsa inte bara för medborgarna i stort utan även för den personal som valt att arbeta för oss.

För det är bara när vi har personalen på plats som vi kan få uppfyllt våra önskelistor om en god och säker vård, som är personcentrerad.

Om vi hade ställt frågan till medarbetarna, vad önskar ni er mest?

Hade vi fått svaret: Ge oss förutsättningar att göra vårt jobb.

De förutsättningarna skapar vi genom en skattehöjning på 50 öre.

Bifall Vänsterpartiets budgetförslag.

Agneta Lenander, regionfullmäktigeledamot, Vänsterpartiet Skåne